Kostnader vid vårdnadstvist / Ansökan om ensam vårdnad

Innehållsförteckning

Inledning

När ett par går isär behåller man normalt sett gemensam vårdnad om eventuella barn, men om en av föräldrarna inte vill dela på vårdnaden så uppkommer en vårdnadstvist. Den föräldern lämnar då in en stämningsansökan till tingsrätten mot den andra föräldern, och domstolen får sedan pröva vårdnadsfrågan. 

Detta innebär en ofta lång och mycket uppslitande process, och det är normalt sett inte kostnaderna man tänker på i första hand som förälder när man står inför en stundande vårdnadstvist. Men den ekonomiska aspekten är i slutändan en realitet som måste tas med i beräkningen.

 

Kostnad för att ansöka om ensam vårdnad när man är överens

I det fall att parterna är överens om att ensam vårdnad ska tilldelas den ena föräldern så kan de kostnadsfritt vända sig till socialtjänstens familjerättsenhet. Därigenom kan de få hjälp att upprätta ett avtal om vårdnad och umgänge, som sedan lämnas över till socialnämnden för godkännande. Ett avtal som godkänts av socialnämnden får samma giltighet som en dom från en domstol, och man kan begära verkställighet av det om den ena parten i framtiden bryter mot avtalet.

Det finns även möjlighet att tillsammans vända sig till tingsrätten och yrka på att den ena föräldern tilldelas ensam vårdnad. Då tillkommer ansökningsavgiften till tingsrätten på 900 kr. Ni kan anlita en advokat för hjälp eller hantera detta själva.

 

Vilka kostnader kan uppstå vid en vårdnadstvist?

En vårdnadstvist kan i slutändan bli kostsam för de inblandade parterna, och detta till trots att rättegångar i Sverige är helt kostnadsfria. Det som kostar pengar är istället alla kostnader kring rättegången, såsom ansökningsavgift (900 kr, för den förälder som skickar in stämningsansökan) och advokatkostnader.

Merparten av kostnaderna för en vårdnadstvist utgörs av advokatens arvode, som varierar från 1700 kr/timme och uppåt. Eftersom advokatkostnaden är baserad på en timtaxa så ökar den följaktligen ju längre processen drar ut på tiden. Som en tumregel kan det sägas att en vårdnadstvist som avslutas genom en överenskommelse efter första sammanträdet tar ca 3 – 5 månader. Om man inte kan nå en överenskommelse och det går vidare till vårdnadsutredning och efterföljande domslut får man räkna med 8 – 12 månader innan processen kommit till avslut, ibland mer. Om domen därefter överklagas får man lägga till ytterligare ca 6 månader till den totala tidsåtgången. 

 

Regler för kostnadsfördelning

Som framgår ovan kan rättegångskostnaderna vid en vårdnadstvist uppgå till substantiella belopp, beroende på hur utdragen processen blir. Något som är viktigt att tänka på då är att reglerna för kostnadsfördelning i en vårdnadstvist skiljer sig från övriga civilrättsliga mål i Sverige. 

Som många är medvetna om så tvingas normalt sett den förlorande parten i ett mål i domstolen att betala även den andra partens rättegångskostnader. Detta för att den som exempelvis blir stämd att betala en falsk faktura ska kunna försvara sig utan att tvingas betala mer i rättegångskostnader för sitt försvar än vad det kostat att helt enkelt betala den falska fakturan; eller omvänt vid en process för att driva in en skuld ska inte borgenären tvingas lastas med egna rättegångskostnader för indrivningen av skulden som potentiellt överstiger det indrivna beloppet.

Vid vårdnadstvister gäller dock huvudregeln att parterna står för sina respektive kostnader kring processen. Detta för att en förälder inte ska känna sig pressad att avstå från att inleda en vårdnadstvist trots att denne anser det vara för barnets bästa att denne tilldelas ensam vårdnad, på grund av risken att tvingas stå för hela rättegångskostnaden. Med andra ord löper man inte risken att belastas med en saftig räkning från motparten om man skulle förlora en vårdnadstvist, men det innebär också att man fullt ut måste ta med i beräkningen vad den stundande tvisten kan komma att kosta, och vidta förberedande åtgärder så långt det går.

Det finns dock undantag till denna regel: om rätten anser att en av parterna medvetet har saboterat rättegången, exempelvis genom försummelse eller utebliven närvaro, eller genom upprepade resningar i ett mål, kan denne dömas att betala även motpartens rättegångskostnader.

 

Skydd i hemförsäkringen – rättsskydd

I de allra flesta hemförsäkringar ingår ett skydd för rättegångskostnader, så kallat rättsskydd, som kan hjälpa till att betala en del av kostnaderna vid en rättstvist. Rättsskyddet kan se lite olika ut beroende på vilket försäkringsbolag man har och vilken typ av hemförsäkring man tecknat, och det är därför viktigt att man kontrollerar med sitt försäkringsbolag exakt vilka villkor och begränsningar som gäller för just den hemförsäkring man tecknat.

Skyddet gäller endast om försäkringen tecknats och trätt i kraft innan tvisten uppstått, och ofta finns det villkor om att försäkringen ska ha gällt en viss tid, exempelvis ett år, innan rättegångskostnader täcks. Det kan även finnas inskränkningar och förbehåll gällande separationer i förhållande till vårdnadstvisten på så vis att en viss tid ska ha förflutit efter separationen innan vårdnadstvisten inleds för att rättsskyddet ska täcka kostnaderna.

Om rättsskyddet täcker rättegångskostnaderna i den uppkomna vårdnadstvisten så uppgår självrisken normalt sett till mellan 20 och 25 % av det totala beloppet. Försäkringsbolaget sätter också normalt sett ett tak på ersättningen, vilket kan variera med så mycket som från 75 000 kr upp till ca 250 000 kr beroende på försäkringsbolag. 

 

Bistånd från staten – rättshjälp

Om man inte har ett rättsskydd i sin hemförsäkring som täcker rättegångskostnaderna så finns det en möjlighet att beviljas rättshjälp från staten som täcker en del av dessa kostnader. Den del av kostnaderna som staten inte täcker kallas för rättshjälpsavgift.

Innan ansökan om rättshjälp ska advokaten/juristen lämna minst en timmes och högst två timmars juridisk rådgivning till en fast avgift. Denna avgift är för år 2019 satt till 1725 kr/timme, och det är viktigt att det överenskommes från början att det handlar om rådgivning i enlighet med rättshjälpslagen. Det finns även en möjlighet att minska avgiften till hälften för de som har en årsinkomst som understiger 75 000 kr.

Rättshjälp beviljas till de som inte har ett ekonomiskt underlag som överstiger 260 000 kr per år (2019). Detta underlag beräknas som summan av årsinkomsten; lön, pension, försörjningsstöd m.m., samt med beaktande av betydande förmögenhet/tillgångar som tas upp till dess beskattningsvärde minus skulder. Avdrag görs även med 15 000 kr/år för varje minderårigt barn som man har underhållsskyldighet till, dock med maximalt 75 000 kr/år. Ett juridiskt ombud har möjlighet att ansöka om ett förhandsbesked för att få reda på om klienten beviljas rättshjälp eller ej.

Ett undantag för att beviljas rättshjälp, trots att övriga villkor uppfylls, är om man inte har en försäkring med rättsskydd, men med hänsyn till sin ekonomiska situation borde ha haft en sådan försäkring. Man kan med andra ord inte få rättshjälp om man underlåtit att teckna en hemförsäkring med rättsskydd, men med hänsyn till sin ekonomiska situation har haft möjlighet att göra så.

Det ekonomiska underlaget samt den totala kostnaden i målet avgör hur stor rättshjälpsavgiften blir. Avgiften är en procentsats av de totala kostnaderna, dock med ett lägsta belopp som ska betalas av den rättshjälpssökande beroende på vilken avgiftsnivå denne ingår i. Det finns sex avgiftsnivåer baserat på det ekonomiska underlaget. Den lägsta nivån är för de med ett ekonomiskt underlag på mellan 0 – 50 000 kr, de ska då betala 2 % av de totala rättegångskostnaderna, men utan ett lägsta belopp. Den högsta avgiftsnivån är för de med ett ekonomiskt underlag på 200 000 – 260 000 kr, de ska då betala 40 % av de totala rättegångskostnaderna, eller minst 5 000 kr. Mer information om avgifter och avgiftsnivåer finns på rättshjälpsmyndighetens hemsida.

 

Kostnadsberäkning

Som framgått ovan så varierar kostnaden för en vårdnadstvist markant beroende på ett antal faktorer: längden på processen, nivån på advokatarvodet, om hemförsäkringen innehåller rättsskydd, och i det fall hur hög självrisken är samt hur högt ersättningstaket är, eller om rättshjälp beviljats, vilken avgiftsnivå man hamnar inom baserat på sitt ekonomiska underlag. I sista hand, om man varken har tillgång till rättsskydd eller rättshjälp, kan man även vara i den situation att man själv måste stå för sina rättegångskostnader till 100 %.

Låt oss utgå ifråna att en vårdnadsprocess skulle gå på ca 150 000 kr totalt. Om man då har en hemförsäkring med rättsskydd som täcker upp till ett takbelopp över 150 000 kr skulle den totala kostnaden för parten själv uppgå till ca 30 000 – 37 500 kr (20 – 25 % av 150 000 kr). Om man däremot beviljats rättshjälp och har ett ekonomiskt underlag på mellan 200 000 – 260 000 kr betalar man 60 000 kr i rättshjälpsavgift (40 % av 150 000 kr). För en person vars ekonomiska underlag understiger 50 000 kr uppgår rättshjälpsavgiften till 3 000 kr (2 % av 150 000 kr). 

På vårdnadstvist.se vi hjälper er ansöka om både rättskydd och rättshjälp.